Tar du emot hjälp?

Säger du nej när du borde sagt ja?
 
Vad är det som gör att så många av oss tackar nej till hjälp, även när vi verkligen behöver det?
 
Vi önskar oss ett samhälle som bryr sig, men har vi tänkt över att folk kanske kommer sluta att erbjuda sin hjälp om ingen av oss visar gjäldje över att ta emot? Är det så att vi helt enkelt fråntar oss själva möjligheten där vi kan hjälpa och gjädja andra?
 
Jag har själv upplevt att tacka nej i situationer där jag verkligen kunde behövt hjälp, har du!? Jag tror det är många av oss som tackar nej, men varför? Egentligen har jag inte något riktigt svar, men jag tror kanske en anledning kan vara att jag ska klara allt själv. Vara självständig och oavhängig. När jag tänker över det, blir det bara tokigt..
 
En annan sak som är ännu mer konstigt är dom gångerna jag har ramlat och slagit mig. Inte att det är så ofta, men jag det har ju hänt en gång eller fler... Poänget är att vi ljuger när vi slår oss!
 
 
 
Har du också upplevt att se andra människor slå sig? Eller kanske har du slått dig? Och någon har kommit till din hjälp, och frågat "Går det bra?" och du har svarat "Jodå, det går fint, he he, det gjorde inte ont."
"Nejdå, jag behöver inte hjälp!"
 
VAD ÄR DETTA?
Jo, helt enkelt nonsens!! Många av oss ljuger i sådana situationer! Varför?
 
Det är ofta en glädje i att få möjligheten till att hjälpa.
Så kan vi inte också visa glädje över att någon erbjuder sig att hjälpa, och ta emot med tacksamhet?
 
Världen behöver både dom som erbjuder sin hjälp och dom som tar emot.
Jag tror vi alla har något att öva på här...
 
Säg ja tack!
 
Kramar från Madde

 

 
 
 
 
 

 

 
↑